Val av insamlingsmetod för textil speglar vad som samlas in

Inom ramen för SorTex‑projektet pågår sedan hösten insamling av textilier i flera testpiloter. Parallellt insamlingen tar Wargön Innovation löpande emot, analyserar och sorterar insamlat textilmaterial från fyra kommuner: Trollhättan, Borås, Vänersborg och Svenljunga. Materialet har samlats in med olika metoder och i olika lokala kontexter. Hos oss på Wargön Innovation hanterar vi däremot all textil med samma analysprocess i vår test‑ och demoanläggning.

Insamlingstesterna pågår fortfarande och de insikter som vi presenterar här bygger på preliminära analyser och tidiga observationer från sorteringen. Resultaten speglar ännu inte helheten i respektive test. Ett samlat och mer fördjupat resultat kommer vi att presentera när hela materialet är analyserat och satt i ett bredare sammanhang.

En gemensam analysram

En central utgångspunkt i arbetet har varit att använda samma analysram oavsett hur textilierna samlas in. (Här kan du se information om de kategorier och bedömningsramar som vi använder.) Det gör det möjligt att jämföra resultat mellan olika insamlingslösningar. Det gör också att vi kan se vilka skillnader som kan kopplas till systemdesign snarare än till slump eller volym.

När vi sorterar materialet från de fyra kommunerna sida vid sida framträder redan nu mönster. Hittills ser vi skillnader både i kvalitet och i förekomst av icke‑textil. Ett exempel är Trollhättan, där kommunen testat att samla in textilier via en mobil återvinningscentral med personal på plats vid varje insamlingstillfälle. Möjligheten till dialog och att materialet aldrig exponeras för väta avspeglas i låg andel felsorterat material och ett mer homogent flöde.

Insamlingens design och påverkar beteendet

När vi jämför resultaten ser vi att både hur och var insamlingen sker påverkar utfallet. Hur systemet är utformat påverkar hur människor tolkar uppgiften textilinsamling och vilka bedömningar de gör vid inlämningen.

Borås Energi & Miljö har testat en bemannad tvåströmsinsamling på Returpunkten vid Borås återvinningscentral. Här syns effekten av att ha personal på plats. När besökare uppmanas att aktivt skilja mellan återbrukbara och icke‑återbrukbara textilier förändras materialets karaktär redan vid källan. Sorteringen visar skillnader som inte handlar om slump, utan om hur språk, guidning och kontext formar beslut.

Samtidigt pågår jämförelser med mer traditionell insamling på återvinningscentraler, där guidning eller övervakning av personal inte är möjlig. Miljön och sammanhanget skiljer sig, vilket både kan påverka vilka som väljer att lämna textilier och vilka associationer de gör vid sorteringen.

Bostadsnära och obemannade lösningar visar i sin tur hur betydelsefullt låga trösklar kan vara för deltagande. I dessa tester ser vi hittills oftare högre volymer, men också en större variation i materialets kvalitet och en högre andel icke‑textil. Det är just sådana skillnader som vi behöver förstå för att kunna utforma en effektiv och träffsäker insamling.

I Vänersborg testar vi två insamlingsmiljöer parallellt i samma bostadsområde: tvättstuga och traditionellt miljörum. Syftet är att undersöka hur plats och association påverkar beteende.

När vi hittills sorterat materialet blir skillnader synliga. Tvättstugan, som är starkt kopplad till klädvård, tenderar att generera ett mer avgränsat textilflöde. Miljörummet, som många förknippar med avfall, visar i detta skede en bredare tolkning av vad som hör hemma i insamlingen. Resultaten är preliminära, men illustrerar hur miljön i sig kan fungera som ett styrmedel i systemet.

Befintliga strukturer som del av lösningen

Ett särskilt intressant exempel kommer från Svenljunga. I en av kommunens mindre orter testar de insamling av textil genom PostNords befintliga distributionsnät för insamlingen. Genom att bygga vidare på en logistikkedja som redan når varje hushåll prövar vi hur textilinsamling kan bli en integrerad del i vardagen och hur resultatet skiljer sig från att skapa separata system.

När materialet senare når sorteringen ser vi hur denna lösning påverkar vad som faktiskt kommit in. Jämfört med mer traditionella insamlingslösningar, som återvinningscentraler eller återvinningsstationer, är andelen icke‑textil, kontaminerat, blött och mögligt material betydligt lägre. Samtidigt visar sorteringen att flödet inte enbart består av återbrukbara textilier. Insamlingsmetoden uppfyller därmed sitt syfte genom att även fånga in textilier som inte längre går att använda i sin nuvarande form, men som ändå går att ta om hand i systemet.

Insamlingen sker mer planerat och med en hög grad av medvetenhet. Ur ett bredare systemperspektiv får det oss att reflektera över hur det här är möjligt att skala upp, men också hur befintlig infrastruktur kan användas i framtidens textilsystem.

Role of Wargön Innovations

Wargön Innovations roll i SorTex är bland annat att bidra med praktisk analys och systemförståelse. Genom att ta emot, sortera och bedöma textilier från olika insamlingskontexter bygger vi kunskap om hur insamling, sortering och avsättning hänger ihop som ett system.

En viktig del av vårt arbete är också att tillgängliggöra data och analyser öppet. Genom att publicera underlag från sortering och analys skapar vi möjlighet för fler aktörer att arbeta vidare med resultaten och använda dem som underlag för beslut. Det bidrar till en bredare förståelse för textilflöden och hur olika val i systemet påverkar utfallet. Denna kombination av öppen kunskapsdelning är avgörande för att kunna utveckla textilsystem som fungerar i praktiken och inte bara på papper.

Arbetet inom SorTex är pågående och resultaten är preliminära. Mer data och sammanhängande resultat från respektive insamlingstest och övriga delar av projektet kommer tas fram och presenteras löpande fram till projektets slut i augusti 2027.