Val av insamlingsmetod för textil speglar vad som samlas in

Sedan hösten pågår insamling av textil inom SorTex‑projektet i flera kommunala testpiloter. Under tiden har Wargön Innovation löpande tagit emot, analyserat och sorterat insamlat textilmaterial från Trollhättan, Borås, Vänersborg och Svenljunga. Kommunerna har valt olika sätt att samla in textilier, anpassade efter lokala förutsättningar och målgrupper. Hos oss på Wargön Innovation möts allt material i samma sortering och analys, i vår test‑ och demoanläggning.

Det skapar ett gemensamt utgångsläge. När textilier som samlats in på olika sätt bedöms genom samma analysprocess blir det möjligt att se hur val i insamlingsledet påverkar materialet som faktiskt kommer in.

Insamlingstesterna pågår fortfarande. De insikter som beskrivs här bygger på preliminära analyser och tidiga observationer från sorteringen. Resultaten speglar ännu inte helheten i respektive test. När hela materialet har analyserats kommer mer samlade och fördjupade resultat att presenteras.

Olika flöden möts i samma sortering

En grundförutsättning i arbetet har varit att använda samma bedömningsram, oavsett hur textilierna har samlats in. Varje plagg bedöms utifrån skick och funktion i den form det når sorteringen. Det gör det möjligt att jämföra material från olika insamlingslösningar och att koppla skillnader till systemdesign snarare än till slump eller volym.

När vi sorterar material från de fyra kommunerna sida vid sida framträder redan nu vissa mönster. Hittills ser vi skillnader både i kvalitet och i förekomst av icke‑textil. Ett tydligt exempel kommer från Trollhättan, där kommunen har testat insamling via en mobil återvinningscentral med personal på plats vid varje tillfälle. Möjligheten till dialog, tillsammans med att materialet aldrig exponeras för väta, avspeglas i ett mer homogent flöde och en låg andel felsorterat material.

Insamlingens design och påverkar beteendet

När vi jämför resNär vi jämför resultaten mellan testerna blir det tydligt att både hur och var insamlingen sker påverkar utfallet. Systemets utformning formar hur människor tolkar uppgiften textilinsamling och vilka bedömningar som görs redan vid inlämningen.

I Borås har Borås Energi & Miljö testat en bemannad tvåströmsinsamling på Returpunkten vid återvinningscentralen. Här blir effekten av guidning tydlig. När de aktivt uppmanar besökaren att skilja mellan återbrukbara och icke‑återbrukbara textilier ger det olika förutsättningar för materialets sammansättning redan vid källan. De skillnader som syns i sorteringen handlar inte om slump, utan om hur språk, stöd och kontext formar beslut i stunden.

Samtidigt jämför kommunen detta med mer traditionell insamling på återvinningscentraler, där personal inte kan guida sorteringen. Miljön och sammanhanget skiljer sig, vilket både kan påverka vilka som väljer att lämna textilier och vilka associationer användaren gör vid sorteringen.

Bostadsnära och obemannade lösningar visar en annan sida av systemet. De sänker tröskeln för deltagande och fångar ofta större volymer. Samtidigt ser vi i dessa flöden en större variation i materialets kvalitet och en högre andel icke‑textil. Det är just den här typen av skillnader som vi behöver förstå för att kunna utforma insamlingssystem som är både tillgängliga och träffsäkra.

Vänersborgs kommun testar å sin sida två insamlingsmiljöer parallellt i samma bostadsområde: tvättstuga och traditionellt miljörum. Syftet är att undersöka hur plats och association påverkar beteende.

När vi hittills har sorterat materialet blir skillnader synliga. Tvättstugan, som är starkt kopplad till klädvård och vardagsrutiner, tenderar att generera ett mer avgränsat textilflöde. Miljörummet, som många förknippar med avfall, visar i detta skede en bredare tolkning av vad som hör hemma i insamlingen. Resultaten är preliminära, men illustrerar hur miljön i sig fungerar som ett styrmedel i systemet.

Insamlingen följer vardagens befintliga flöden

Svenljunga kommun testar textilinsamling i glesbygd genom att använda PostNords befintliga distributionsnät. I stället för att bygga en ny logistiklösning prövar kommunen hur textilinsamling kan bli en del av ett flöde som redan når varje hushåll.

När materialet når sorteringen ser vi hur denna lösning påverkar utfallet. Jämfört med mer traditionella insamlingslösningar är andelen icke‑textil, kontaminerat, blött och mögligt material betydligt lägre. Samtidigt består flödet inte enbart av återbrukbara textilier. Insamlingsmetoden fångar även in textilier som inte längre kan användas i sin nuvarande form, men som ändå behöver tas om hand i systemet.

Insamlingen sker mer planerat och med hög grad av medvetenhet. Samtidigt ligger ansvaret för den första bedömningen i stor utsträckning hos hushållen. Ur ett bredare perspektiv väcker detta frågor om skalbarhet och om hur befintlig infrastruktur kan spela en roll i framtidens textilsystem.

Wargön Innovations roll

Wargön Innovations roll i SorTex är att bidra med praktisk analys och systemförståelse. Genom att ta emot, sortera och bedöma textilier från olika insamlingskontexter kan vi synliggöra hur insamling, sortering och avsättning hänger ihop som ett sammanhängande system.

En viktig del av arbetet är också att göra data och analyser öppet tillgängliga. Genom att publicera underlag från sorteringen skapar vi möjlighet för fler aktörer att arbeta vidare med resultaten och använda insikterna som underlag för beslut. Det bidrar till en bredare förståelse för textilflöden och för hur olika val i systemet påverkar utfallet..

Arbetet inom SorTex är pågående och resultaten är preliminära. Vi tar fram mer data och sammanhängande resultat från respektive insamlingstest och övriga delar av projektet löpande. Och samtliga resultat kommer vara presenterade till projektets slut augusti 2027.