En ny grön, svensk industri är i utveckling med potential att ge ett större och bättre utbud av second handkläder i takt med kraftigt ökad textilinsamling. Om ynka fem procent av Europas textilkonsumtion byts ut mot second hand-plagg skulle utsläppen i branschen minska med fyra procent, totalt 19 miljoner ton CO2 per år.

I ett nytt teknikprojekt bidrar forskare, secondhand-, innovations- och återvinningsaktörer till att med hjälp av artificiell intelligens, maskininlärning och automatisering utveckla sortering, värdering och marknaden för second hand-kläder.

Insamlingen och sorteringen av textilier i Europa står inför stora utmaningar. Idag är mellan 50 och 75 procent av de insamlade textilierna möjliga att återanvända, men hanteringen är arbetsintensiv och i hög grad manuell. Dessutom ligger sorteringskapaciteten på ungefär en fjärdedel av allt som samlas in. Det innebär att redan idag är textilmängderna så stora att de inte kan hanteras på ett ansvarsfullt sätt och merparten av kläderna bränns eller hamnar på soptippar. De insamlade klädmängderna väntas också att öka dramatiskt de kommande åren.

– När EU:s nya avfallsdirektiv börjar gälla 2025 måste alla textilier samlas in vilket innebär en förväntad fördubbling av insamlingsmängderna mot idag. Tidsaspekten är kritisk och för att öka sorteringskapaciteten krävs storskalighet och automation. säger Susanne Eriksson, projektledare på Wargön Innovation och projektledare för AI för cirkulärt mode.

I det nya teknikutvecklingsprojektet AI för cirkulärt mode utvecklas lösningar för sortering och värdering av textilier med hjälp av artificiell intelligens och machine learning.

Artificiell intelligens används redan som teknik för självkörande bilar, ansiktsigenkänning, e-handel och modeindustrin. Nu tas steget mot den växande marknaden för second hand-kläder. I projektet undersöks bland annat möjligheterna med AI för att identifiera ett plaggs skick, varumärke, slitage och skador parallellt med trender och efterfrågan på olika marknader. Detta kombineras med robotar och automatisering för att utveckla second hand-hanteringen till en storskalig och högteknologisk industri.

Projektet inleds med bygget av en testpilot med en specialdesignad fotostation i Wargön Innovations anläggning i Vänersborgs kommun.

– Vi planerar att inleda de första testerna redan i vår i Wargön Innovations anläggning, säger Susanne Eriksson på Wargön Innovation.

Projektfakta:
I projektet samverkar innovationsmiljön Wargön Innovation med forskningsinstitutet RISE, Hack Your Closet (garderobsdelning), Sharetex (textilåtervinning) och second hand-branschen genom Myrorna, Röda Korset, Björkå Frihet och Texaid (Schweiz).
Projektet finansieras av Vinnova och projektparterna.
Budget: 7 miljoner kronor
Projektet pågår okt 2021 till april 2024.

Genom att bygga upp en stor databank och föra över data från den, kan robotar maskinläras att känna igen enskilda plagg och deras tillverkare. En sådan robotisering får potential att också bedöma slitage, eventuella skador och/eller lukter som påverkar plaggets värde. Utöver detta förses den automatiserade hanteringen med aktuell marknadsdata för att kunna bedöma var efterfrågan på plaggen finns och hur prisbilderna ser ut för att optimera prissättning. Ett större tillgängligt utbud av second handkläder av hög kvalitet kan öppna dörrar för mer ”slow fashion”. Utvecklingen drivs på av det kommande europeiska avfallsdirektivet för textilier.

Det innebär att alla EU:s medlemsstater måste ha system för separat insamling av textilier. Textila kläder, hem- och inredningstextil samt väskor och accessoarer av textil omfattas. De ekonomiska värdena av second handkläder väntas växa dramatiskt när insamlingsmängden ökar, men för att marknaden ska kunna växa krävs storskaliga system för insamling, sortering, värdering, logistik och försäljning.

I Europa konsumeras ca 5,4 miljoner ton kläder, hemtextil och andra textilier per år. Genomsnittssvensken köper 13 kilo kläder per år och slänger 7,5 kilo i hushållsavfallet under samma period. 50–75 procent av volymen (beroende på var och hur den samlas in) är möjlig att återanvända till second hand. Problemet idag är att kapaciteten för att sortera mängden kläder i Europa idag endast är 1,0–1,5 miljoner ton/år.

Idag blir 3,4 miljoner ton restavfall eller bränsle. Den genomsnittliga livslängden för ett klädesplagg är 2 år och det används i snitt 8 gånger.

Second handplaggen står för omkring 90 procent av värdet på alla insamlade kläder. Övriga plagg betingar ett väldigt litet värde. Därför är det också intressant att öka träffsäkerheten och hastigheten i bedömningen av plaggen. Med automatiserad AI-värdering blir det möjligt att snabbt avgöra värdet av varje plagg bland stora mängder kläder. Både hastighet och träffsäkerhet i automationen har potential att ligga långt över vad mänsklig hantering klarar. Priset per plagg för automatiserad värdering blir avsevärt lägre än vid manuellt arbete.

Att sortera kläder manuellt är ett monotont och fysiskt krävande arbete som kan ge förslitningsskador. Den här typen av manuellt löpande bandarbete kan ersättas av automatiserad industriell produktion som kräver hög produktionsteknisk kompetens och som både kan utvecklas och drivas i Sverige. Delar av det manuella arbetet finns kvar parallellt.

En trefaldig förlängning av kläders livslängd, från 2 till 6 år, genom att de säljs igen på t.ex second hand minskar växthusgasutsläppen med 70 procent.
Störst positiv miljöeffekt ger detta i regioner utanför Europa där merparten av kläder, skor och textilier tillverkas. De regionerna står idag för 85 procent av råvaruanvändningen, 92 procent av vattenförbrukningen, 93 procent av markanvändningen och 76 procent av utsläppen av växthusgaser.

80 procent av ett plaggs växthusgasutsläpp och 92 procent av dess giftighet kommer från de tidiga stegen av produktionen. Textilindustrins andel av världens utsläpp av växthusgaser uppgår till 4-8 procent.

Nyfiken på projektet?  
Välkommen att kontakta oss.
Projektledare Susanne Eriksson, Wargön Innovation.

För mediafrågor: 

Frida Jonson, PR & Kommunikation Wargön Innovation, telefon 0790-652 752