Frågor och svar om AI som verktyg för framtidens textilsortering
Sorteringskapaciteten i Europa räcker bara till för att ta hand om en fjärdedel av allt som samlas in i dag. Resten bränns eller hamnar på deponi, trots att så mycket som 50 till 75 procent av de insamlade textilierna är möjliga att återanvända. Med hjälp av smart teknik och automation öppnas upp för en effektiv och högteknologisk mångmiljardindustri inom second hand. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och Machine Learning kan tiotusentals olika plagg kännas igen och de som värderar plaggen får ett bra beslutsunderlag för om plaggen ska gå till second hand eller inte.
Hej, Susanne Eriksson på Wargön Innovation projektledare för AI för cirkulärt mode.
Vad är målet med projektet?
– I projektet ska Wargön Innovation tillsammans med andra projektparter sätta samman en världsunik öppen AI-databas för intelligent sortering och värdering av second hand.
Vad innebär artificiell intelligent textilvärdering?
– Genom att bygga upp en stor databank och föra över data från den, kan robotar maskinläras att känna igen enskilda plagg och deras tillverkare. En sådan robotisering får potential att också bedöma slitage, eventuella skador och/eller lukter som påverkar plaggets värde. Utöver detta förses den automatiserade hanteringen med aktuell marknadsdata för att kunna bedöma var efterfrågan på plaggen finns och hur prisbilderna ser ut för att optimera prissättning. Ett större tillgängligt utbud av second handkläder av hög kvalitet kan öppna dörrar för mer ”slow fashion”. Utvecklingen drivs på av den kommande revideringen europeiska avfallsdirektivet för textilier som kommer ge oss ett insamlingskrav på textil.
Vad innebär insamlingskravet som börjar gälla 1 januari 2025?
– Det innebär att alla EU:s medlemsstater måste ha system för separat insamling av textilier. Textila kläder, hem- och inredningstextil samt väskor och accessoarer av textil omfattas. De ekonomiska värdena av second handkläder väntas växa dramatiskt när insamlingsmängden ökar, men för att marknaden ska kunna växa krävs storskaliga system för insamling, sortering, värdering, logistik och försäljning.
Hur mycket kläder finns det att samla in?
– I Europa konsumeras ca 5,4 miljoner ton kläder, hemtextil och andra textilier per år. Genomsnittssvensken köper 13 kilo kläder per år och slänger 7,5 kilo i hushållsavfallet under samma period. 50–75 procent av volymen (beroende på var och hur den samlas in) är möjlig att återanvända till second hand. Problemet idag är att kapaciteten för att sortera mängden kläder i Europa idag endast är 1,0–1,5 miljoner ton/år. Idag blir 3,4 miljoner ton restavfall eller bränsle. Den genomsnittliga livslängden för ett klädesplagg är 2 år och det används i snitt 8 gånger.
Vilka ekonomiska fördelar finns det med textilvärdering med AI?
– Second handplaggen står för omkring 90 procent av värdet på alla insamlade kläder. Övriga plagg betingar ett väldigt litet värde. Därför är det också intressant att öka träffsäkerheten och hastigheten i bedömningen av plaggen. Med automatiserad AI-värdering blir det möjligt att snabbt avgöra värdet av varje plagg bland stora mängder kläder. Både hastighet och träffsäkerhet i automationen har potential att ligga långt över vad mänsklig hantering klarar. Priset per plagg för automatiserad värdering blir avsevärt lägre än vid manuellt arbete.
Vilka hälsomässiga fördelar finns?
– Att sortera kläder manuellt är ett monotont och fysiskt krävande arbete som kan ge förslitningsskador. Den här typen av manuellt löpande bandarbete kan ersättas av automatiserad industriell produktion som kräver hög produktionsteknisk kompetens och som både kan utvecklas och drivas i Sverige. Delar av det manuella arbetet finns kvar parallellt.
Vilka miljömässiga fördelar finns?
– En trefaldig förlängning av kläders livslängd, från 2 till 6 år, genom att de säljs igen på t.ex second hand minskar växthusgasutsläppen med 70 procent. Störst positiv miljöeffekt ger detta i regioner utanför Europa där merparten av kläder, skor och textilier tillverkas. De regionerna står idag för 85 procent av råvaruanvändningen, 92 procent av vattenförbrukningen, 93 procent av markanvändningen och 76 procent av utsläppen av växthusgaser.
80 procent av ett plaggs växthusgasutsläpp och 92 procent av dess giftighet kommer från de tidiga stegen av produktionen. Textilindustrins andel av världens utsläpp av växthusgaser uppgår till 4-8 procent.