Mer än 100 000 ton textil ska tas om hand varje år

Ambitionen för cirkulära materialflöden ökar, både inom EU och nationellt. Allt mer textil ska samlas in, i allt större volymer, med målet att minska avfall och ta tillvara materialets värde. Samtidigt har det blivit tydligt hur svårt det är i praktiken. Stora värden går förlorade redan tidigt i systemet, trots att materialet ofta har både funktion och råvarupotential kvar.

När textil tappar sitt värde beror det sällan på brist på engagemang eller tekniska lösningar.
Det samhället saknar är något mer grundläggande nämligen en i grunden fungerande infrastruktur för insamling och sortering av textil.

För andra materialslag, som plast och pant flaskor, finns redan delvis etablerade system som kopplar samman insamling, sortering och vidare användning. För textil är flödena fortfarande fragmenterade, med svaga länkar mellan insamling, sortering och avsättning.

Effekterna blev tydliga i samband med att den separata textilinsamlingen startade i början av 2025. Då blev det tydligt just hur komplext hanteringen av kasserad textil är. Eftersom vi i första hand inte samlar in för att återvinna utan också för att återbruka, kanske också re-designa eller på annat sätt ta om hand textil innan det igen når marknaden skapar det ett behov av sortering för fler ändamål. I och med insamlingskravet såg vi också hur värdet på insamlad textil snabbt sjönk. Inte på grund av kvalitet, utan för att systemet inte var rustat att ta hand om det.

Sortering som en grundläggande systemfunktion

Det är i detta glapp som den största värdeförlusten uppstår. När sorteringen inte är tillräckligt robust blir material snabbt end‑of‑life waste, trots att både funktion och råvarupotential finns kvar. Det är också den systembrist som Circularity Gap Report nyligen pekade ut.

Inom EU uppskattar Europaparlamentet att vi i genomsnitt slänger 12 kilo textil per person och år. I Sverige med en befolkning på 10,5 miljoner människor innebär det omkring 113 400 ton kasserad textil om året. Idag har vi inte en fungerande insamling på bredfront i Sverige. Alla kommuner gör olika och har olika förutsättningar. Men om målet är att samla in säg ens 50% av den textilen separat, innebär det fortfarande omkring 55 miljoner ton textil per år. För en kommun som Göteborg innebär det omkring 7300 ton per år, motsvarande vikten av 4600 personbilar. Men även för en mindre stad som Trollhättan blir det snabbt volymer, uppskattningsvis 700 ton motsvarande 450 personbilar.

Enligt EU: avfallsdirektiv ska vi samla in textil separat. Materialet ska sedan också kunna användas till både återbruk och till återvinning, och gärna allt där emellan. Det är stora volymer och hur vi samlar in det likväl som hur vi sorterar det kommer vara med och avgöra hur, eller alls om textilen kan få ett nytt liv.

Från insamlat material till faktisk resurs

Ett av våra huvudfokus på Wargön Innovation är att just arbetar med denna del av systemet. Vårt fokus är att utveckla och testa industriell, automatiserad sortering av textil som fungerar i praktiken, inte som ett isolerat moment, utan som en grundläggande funktion i det cirkulära systemet.

Genom arbete i verkliga flöden skapar vi förutsättningar för att insamlad textil ska kunna användas vidare, oavsett om nästa steg är återbruk, rekonditionering eller materialåtervinning. Det handlar om att bygga strukturer som fungerar över tid, i skala och i samspel med både insamling och marknad.

När sortering fungerar som infrastruktur förändras förutsättningarna i hela kedjan. Då kan cirkulära ambitioner omsättas i affärsmodeller och textil bli en faktisk resurs.