logotype logotype
language
close
search
close
close
menu

Vad vi gör

  • Vad vi gör
  • Innovationsmiljö
  • Företagssamarbeten
  • Projekt
  • Material och verktyg
  • Senaste nytt

Vilka vi är

  • Om oss
  • Jobba hos oss
  • Kontakt
  • Press
Facebook Linkedin Instagram

Sök

Choose language

    • English

Kommunerna söker nya sätt att ta vara på arbetskläder

29 oktober 2026 | Cirkulära system | TexRestore

En jacka som blivit för liten. En varselväst som blev kvar efter ett avslutat projekt. Arbetsbyxor som hänger längst in i ett förråd efter att en medarbetare slutat. I svenska kommuner köps arbetskläder in för miljontals kronor varje år. Samtidigt finns plagg som aldrig används färdigt. De blir liggande, glöms bort eller kasseras trots att de fortfarande har ett värde. Nu försöker flera kommuner hitta nya sätt att förlänga livslängden på arbetskläderna.

Arbetet handlar om betydligt mer än att laga en trasig dragkedja. Det handlar om att förändra arbetssätt och bygga nya rutiner som gör det enkelt att ta vara på det som redan finns. Varken Karlstad kommun eller Göteborg stad börjar från noll. Båda kommunerna har under flera år arbetat med att utveckla mer cirkulära arbetssätt, där resurser används längre innan nytt köps in. När arbetskläderna började undersökas närmare blev det tydligt att kunskapen om de egna textilflödena var begränsad.

– Vi vet att vi slänger mycket textil, men hur stor del av det som kasseras som faktiskt kan lagas eller användas på annat sätt har vi inte lika bra koll på. Det är en av de stora uppgifterna vi har framför oss nu, säger Jenny Sundén hållbarhetssamordnare på Karlstad Kommun.

– Vi såg också att det är betydligt mer arbetskläder i omlopp än vad som faktiskt används och att det finns lager med kläder ute i verksamheterna som skulle kunna komma till bättre nytta. Det handlar om att skapa medvetenhet men också en enkelhet i tillgången på arbetskläder som kan cirkulera mellan verksamheter, säger Josefine Cataldo, processledare cirkulär ekonomi på Göteborg stad.

Ju mer kommunen började undersöka frågan, desto fler möjligheter dök upp. I verksamheter runt om i kommunen fanns arbetskläder som blivit för små, plagg som inte längre användes och textilier som med relativt enkla insatser skulle kunna få ett betydligt längre liv.

Samma erfarenhet beskriver Rikard Ledin de Rosa, grundare för det textila reparationsbolaget RecoMended.

– Vi har varit i kontakt med flera verksamheter och förvaltningar, framför allt i Karlstad. Ju mer vi pratade med dem desto fler idéer på vilka kläder som skulle kunna rekonditioneras dök upp. Trots att många inledningsvis mött oss med tron om att det kanske rört sig om enstaka plagg visade sig handla om betydligt större flöden.

Ingen lösning passar alla

När Karlstad och Göteborg började titta närmare på sina arbetskläder blev det tydligt att behoven ser väldigt olika ut. I vissa verksamheter används stora volymer kläder som enkelt kan cirkulera mellan olika användare. På andra håll är plaggen starkt kopplade till individen. Den som lämnar in en jacka vill också få tillbaka just den jackan.

– Vi har sett att vi inte kan ha en modell som passar alla verksamheter. För vissa fungerar det bra att samla in plagg i större volymer, medan andra vill kunna lämna in sitt eget plagg och få tillbaka det efter tvätt eller lagning, säger Jenny Sundén.

Skillnaderna påverkar allt från logistik och märkning till hygienkrav och administration. Därför handlar utmaningen ofta mindre om själva lagningen och mer om vad som händer före och efter.

Hur samlas plaggen in? Vem gör bedömningen? Hur ska de transporteras? Och hur får man människor att faktiskt använda systemet?

– Om jag står med ett plagg och vet att det kan lämnas in för lagning eller tvätt så får själva inlämningen inte bli ett hinder. Är systemet för omständligt kommer inte att nyttjas, konstaterar Josefine Cataldo.

Både Karlstad och Göteborg lyfter också fram behovet av att samla kompetensen kring bedömning av textilier.

– Det behövs ett helhetsgrepp kring bedömningen. Vi kan inte räkna med att personalen ute i verksamheterna också ska vara experter på textiliers skick. Deras uppgift behöver vara att samla in plaggen. Bedömningen bör göras samlat på ett ställe, fyller Jenny i.

För att den här typen av system ska fungera krävs därför också någon som kan ta emot plaggen, bedöma deras skick och avgöra nästa steg. Där har samarbetet med RecoMended blivit en del av lösningen för kommunerna.

– För oss är det viktigt att tillsammans med kommunerna kunna bedöma plaggen och sedan hitta nivåer där rekonditionering och reparation är ekonomiskt rimliga. Alla plagg kommer inte vara aktuella att laga, men betydligt fler än vad många först tror, säger Rikard Ledin da Rosa grundare av RecoMended.

Från förbrukningsvara till resurs

Samtidigt pågår ett annat skifte. Traditionellt har arbetskläder köpts in, används och ersatts när behov uppstått. Nu börjar kommuner istället undersöka hur plaggen kan ses som en resurs med ett längre liv.

I Karlstad byggs strukturer upp genom Sola Byggåterbruk. I Göteborg utvecklas arbetet genom TAGE, stadens interna marknadsplats för återbruk. Och båda bygger på tanke om att det innan nya arbetskläder köps in ska vara möjligt att se om det redan finns plagg inom kommunen som kan användas.

– Vi vill att personalen ska uppmuntras att hämta det som redan finns i första hand och vi ser att det finns ett stort intresse, säger Sofia Widjeback verksamhetsamordnare på Sola byggåterbruk och fortsätter.

– Det svåra är att skapa förändringen i beteende. Man är van att beställa på ett visst sätt och då är det ofta det enklaste alternativet.

Samma sak syns i Göteborg.

– Det vi lägger ut blir beställt direkt. Det finns en stor efterfrågan vilket gör att vi blir än mer inspirerade till att arbeta vidare med den här frågan, berättar Malin Hansson lagerarbetare på TAGE.

Det tyder på att många verksamheter är beredda att använda arbetskläder längre. Men det kräver att systemen finns på plats.

För kommunerna handlar frågan inte längre bara om arbetskläder. Den handlar om hur resurser används, hur onödiga inköp kan minska och hur värdet i produkter kan tas tillvara längre. Bakom varje jacka, varselväst eller arbetsbyxa finns inte bara ett inköp, utan också material, arbete och pengar som redan investerats.


Bilder

Göteborg stad samarbetar med RecoMended i Karlstad genom projektet TexRestore och Karlstad kommun genom sitt arbete med att öka användningen av arbetskläder. Nyligen genomförde kommunerna ett gemensamt studiebesök hos RecoMended och bilderna är ifrån det tillfället.

logotype

Vi finns också på:

Facebook Linkedin Instagram

Postadress:

info@wargoninnovation.se

Wargön Innovation AB Box 902 SE-461 29 Trollhättan

VAT-nr: SE559212591701

En del av:

logotype

Finansieras av:

logotype logotype logotype
This site uses cookies.
I accept