Fukt- och mögeldetektion i textila flöden
Under 2022 nådde svensk konsumtion av textil nya nivåer, motsvarande ett snitt på 15,2 kg per person och år. Ungefär hälften slängs i restavfallet med slutlig destination i förbränning, textil som i stället hade kunnat cirkuleras i avfallstrappan genom återbruk, rekonditionering, redesign och återvinning. För att adressera detta ska textilavfall från 1 januari 2025 sorteras ut och samlas in skilt från resterande restavfall, enligt EUs reviderade avfallsdirektiv. Direktivet är obligatoriskt för samtliga medlemsländer och har i syfte att öka insamling av textila produkter och därigenom cirkulera dessa så länge som möjligt innan återvinning [1].
Fukt och mögel i textil – en utmaning ur flera perspektiv
I och med det nya direktivet kring insamling förväntas volymen av insamlad textil och textilavfall att öka, vilket innebär en påfrestning av befintliga insamlings- och sorteringssystem [2]. Oavsett slutlig avsättningskanal är det av yttersta vikt att det sorterade materialet är torrt och mögelfritt. I Danmark, där kommunal insamling av textilinsamling redan påbörjats, visar undersökningar att över 10% av det som samlas in är fuktig/smutsig/möglig textil [3]. Mögelangripet material har flera negativa implikationer:
- Värdeförstörande. Ett ton insamlad textil kan med sortering och försäljning i Sverige generera uppemot 100 000 SEK (100 SEK/kg), beroende på kvalitet [4]. Är en del vått och mögligt kan det spridas och göra hela batchen obrukbar, vilket föranleder ett behov av bortsortering. Detta driver också extra hanteringskostnader för (intern)logistik och energiåtervinning.
- Möglig textil och spridning av mögelpartiklar har en negativ inverkan på arbetsmiljö då bortsortering idag sker manuellt. Korrekt hantering och skydd för att förhindra att mögelpartiklar sprids och skapar hälsoproblem rekommenderas [5].
Det finns tusentals olika mögelsorter, och de flesta är doftlösa. Den starkaste korrelationen för mögelutveckling en luftfuktighet över 60%, alltså väta [6]. En arbetshypotes har varit att innovationer så som en elektronisk näsa, som använder mätprober för att detektera olika kemiska sammansättningar som en möjlig teknik för detektion av mögel i textila flöden. Vid samtal med leverantörer av tekniken beskrivs att den elektroniska näsan används inom flera olika industrier, bland annat inom livsmedel, miljöövervakning, medicin och säkerhet, likväl som diskussion om eventuell tillämpning inom textilindustrin. Svårigheter så som att isolera och analysera mindre partier av plagg i ett kontinuerligt flöde och förhindra att den elektriska näsan analyserar hela omgivningen belyses [7]. Med hänsyn till att ingen kontaktad leverantör tidigare har applicerat tekniken för textila tillämpningar bedömer Wargön Innovation de tekniska förutsättningarna som allt för utmanande idag, samtidigt som behovet av alternativa metoder för identifikation är stor. Då korrelationen mellan mögelangrepp och fukt är hög finns god potential att indirekt avlägsna mögelangripet material genom bortsortering av fukt i kombination med ändamålsenlig robotik.
För att detektera fukt kan man bland annat använda nära-infraröd spektroskopi (NIRS). Tekniken är väl etablerad inom textilindustrin och används idag för att analysera materialkomposition på textila material i sortering materialåtervinning. För att analysera fukt är tekniken tillämpad inom andra branscher, däribland inom livsmedel- och processindustrin och används för att säkerställa god kvalitet på produkter och processer. Vid tester har Wargön Innovation tillsammans med en teknikleverantör påvisat potentialen för tillämpning även inom textilindustrin [8]. Wargön Innovation bedömer utifrån dessa tester potentialen som hög. För tillämpning av tekniken krävs att hårdvaran kompletteras med en datamodell som är specifikt uppbyggd för att detektera fukt i textila material.
Jämte utmaningar med mögelangrepp riskerar väta även att störa ut analys av materialkomposition med NIRS [9], vilket har negativ inverkan i efterföljande återvinningsled. I och med detta är det viktigt att effektivt identifiera och avlägsna fuktig textil i ett tidigt skede. Ofta sker bortsortering av fuktigt material i grov- och/eller försortering för att minimera riskerna för spridning av kontamineringen [10]. NIRS för fuktidentifiering kan med enkelhet appliceras i ett tidigt sorteringsflöde, då utrustningen monteras ovanpå ett rullband och kan sammankopplas med övrigt styrsystem för semi- eller helautomatiska lösningar [5]. Teknisk pilotutrustning för automatisk identifiering av våt/möglig textil inklusive datamodell planeras att tillgängliggöras i Wargön Innovations innovationsmiljö för industriell textilsortering under 2025 i syfte att tillämpas i vidare projekt och samarbeten.
Korrelationen mellan mögelangrepp och fukt i textila material är hög, vilket skapar potential att automatiskt avlägsna angripet material genom detektion av fukt med hjälp av NIRS i kombination med ändamålsenlig robotik. Tekniken för att detektera fukt finns tillämpad inom flera andra industrier och tidiga tester pekar på god potential inom textilbranschen. Då mögelangripet och fuktigt material riskerar att sprida sig och agera värdeförstörande för hela batchen är det viktigt att avlägsna i ett tidigt skede. Wargön Innovation har för avsikt att installera och tillgängliggöra teknisk pilotutrustning för automatisk identifiering av våt/möglig textil under 2025.
[1] Naturvårdsverket, Textilavfall, 2024-03-04, Textilavfall (naturvardsverket.se), [Hämtad 2024-10-01]
[2] Hedrich, S., et.al., (2022). Scaling textile recycling in Europe – Turning waste into Value. McKinsey & Company. Circular fashion in Europe: Turning waste into value | McKinsey
[3] Intervju L. Fyrstenborg, Herning 2024
[4] Intervju M. Nilsson, Björkåfrihet 2024
[5] Folkhälsomydigheten, Fukt och mikroorganismer – seminarieserie, 2017, Fukt och mikroorganismer – seminarieserie 2017 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se).
[6] ibid
[7] Intervju Marina, Sensigent 2024
[8] Tester genomförda av Wargön Innovation med industripart (2024)
[9] Becker, Amrei., et.al., 2024. Near-infrared-based sortability of polyester-containing textile waste, Near-infrared-based sortability of polyester-containing textile waste – ScienceDirect
[10] A. Lehmann Enevoldsen, Newretex 2024