Textilsektorn måste bli mer resurssmart för att möta framtidens utmaningar

Behovet av nya textilfibrer tros öka med 150 procent till år 2050. Detta är inte långsiktigt hållbart, då merparten av de textilfiber som finns idag utgörs av syntetfibrer från fossil råvara och vattenkrävande bomull. Att det krävs en omställning i textilbranschens cirkulära flöden är något som fastslås i rapporten Resurseffektiv textil i Sverige – Textil från avfall till resurs som under gårdagen släpptes av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)

Genom väldefinierade åtgärdsförslag och handlingsplaner belyser rapporten textilsektorns utmaningar och möjliga vägar framåt. Hur svenska aktörer inom textilbranschen, med hjälp av politiskt stöd, kan fortsätta arbetet med att Sverige blir den ledande nationen för en värdeskapande textilbransch som är hållbar, resurseffektiv, cirkulär och lönsam. Rapporten har tagits fram av IVA inom ramen för projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

– Textilier behöver bli mer resurseffektiva, från designfas till produktion, lagerhållning, försäljning, användning och tillbaka till återbruk och återvinning, säger Cecilia Tall, ordförande för projektets Textilgrupp och generalsekreterare för TEKO.

För att lyckas sluta den textila värdekedjan och få den mer hållbar finns det flera delar i branschens ekosystem som behöver ses över. Ett helhetsgrepp behöver tas, där alla perspektiv inkluderas i produktionskedjan – från materialutvinnings- och råvaruledet, designfasen, produktionen, affärsmodeller och finansiering via användarfasen och insamling/sortering till återvinnare och tillbaka till ny producent. Detta kräver samverkan mellan samtliga aktörer såväl som tydliga regelverk för att skapa rätt incitament och marknadsförutsättningar.

Nya marknader för sekundär textilråvara måste utvecklas
Wargön Innovation har varit en av 16 parter i projektets arbetsutskott för textil som står bakom rapporten. Maria Ström som är verksamhetsledare på Wargön Innovation ser arbetet och dess utkomst som mycket positivt. Hon poängterar att gruppens kompetens och erfarenhet täckt många olika delar i den textila värdekedjan och att både stora och små företag, myndigheter, bransch- och intresseorganisationer samt akademi/institut har varit delaktiga vilket gör att flera perspektiv funnits med i diskussionerna. Förhoppningen är självklart att gensvaret på rapporten leder till fler satsningar inom området.

– Resurseffektivitet är viktigt i alla led, och vårt fokus på Wargön Innovation är att utveckla och testa tekniker och arbetsmetoder för sortering av de insamlade textilierna. Vi måste alltid som första steg se till att ta tillvara textilier som kan återbrukas för att sen, med hjälp av automatiska sorteringsteknologier, sortera för återvinning och annan användning – som sekundär textilråvara. Vi ser att nya marknader för sekundär textilråvara måste utvecklas för att kunna möta de behov som kommer att finns i och med omställningen.

Några av de åtgärdsförslag som presenteras i rapporten:
• En tydligare definition och en internationell standard för vad som verkligen är hållbara textilier behövs.
• För att möta framtidens globala ökade efterfrågan behövs ”materialmäklare” för att hitta materialflöden att återanvända för textilproduktion. Restflöden kan tas från plastindustrin, skogsindustrin, livsmedelsindustrin, verkstadsindustrin, bygg- och bilindustrin med fler.
• Nya innovativa affärsmodeller baserade på återbruk, uthyrning, prenumeration på kläder och textilier behöver skalas upp. Dessa – samt textilframställning från hållbara återvunna material – skulle kunna få skattelättnader för att få igång omställningen.
• Industriparker kan etableras för att ge möjlighet till nya svenska hållbara företag att växa och kunna skapa nya arbetstillfällen.