Demoanläggning för textilsortering på plats

För att  insamlade textilier ska kunna komma till rätt användning igen behöver de sorteras. Det är förutsättningen för en cirkulär textilkedja. Som en del av projektet WargoTex Development har del ett i en automatiserad sorteringsanläggning därför installerats i Wargön Innovations lokaler.

Den nya anläggningen har en kapacitet att sortera upp till 1000 ton textilier per år
Anläggningen är i sig en innovationsmiljö för textilsortering, men den ger framförallt förutsättningar att utveckla den marknad för sekundär textilråvara som behövs.

− Wargön Innovations mål och vision är att ge de drivna eldsjälar som tar sig an utmaningen att hitta nya affärsmodeller och materialflöden de bästa förutsättningarna för att lyckas, säger Wargön Innovations affärsutvecklare, Joel Arnoldsson.
För att skapa ett hållbart cirkulärt flöde av insamlade textilier måste flera olika tekniker och arbetsflöden testas och utvärderas för att hitta smarta och kostnadseffektiva lösningar. Sorteringsverksamheten går därför hand i hand med utvecklings- och innovationsarbetet.

− Vi är en öppen utvecklingsarena som hittar nya perspektiv och lösningar för hela det textila flödet. Därför samverkar vi med många aktörer som vill utveckla nya marknader. Det kan handla om allt från att effektivisera sortering för återbruk och redesign, till att framställa ny textilmassa eller utveckla biokompositer, säger verksamhetsledare Maria Ström.

Utmaningar inom textilsortering
Återanvändning av textilier är det bästa sättet att minska miljö- och klimatpåverkan från textil när den väl är ute på marknaden. Därför samverkar Wargön Innovation med Högskolan Väst och flera av de stora second-hand-organisationerna. Sortering för såväl återbruk som redesign kräver professionella sorterare som kan bedöma om plagget eller textilen är säljbar, men i framtiden kan digitala hjälpmedel bli verklighet tror Joel Arnoldsson.

− Det skulle vara intressant att titta på hur digitala hjälpmedel kan stötta sorterarnas bedömning. Till exempel genom igenkänning av tidigare plagg som har sålt bra, tillsammans med koppling till butik och försäljningsinterface. Det skulle kunna bidra till effektivare beslut och färre osålda plagg.

Linn Gustavsson, forskare på Högskolan Väst, ger ytterligare perspektiv.
− Inom mitt forskningsområde arbetar vi med gränssnittet människa-maskin, hur kan smart teknik vara ett stöd vid kunskapsöverföring och hantering av stora informationsflöden. Att hitta nya sätt att effektivt bedöma och klassificera textil för återbruk bidrar till att säkerställa att textilens värde tas tillvara på bästa sätt.

Stort behov av materialinnovationer
När det gäller sortering för materialåtervinning finns några globala initiativ som utvecklas parallellt. Teknologierna bygger ofta på NIR (nära infraröd spektroskopi) men även robotisering och annan automation är viktiga tekniker för en effektiv industriell process. Den stora utmaningen ligger återigen inte i teknologin, utan i att hitta avsättning och lämpliga tillämpningar för de olika materialslag som sorteras ut, som akryl, nylon, polycotton och så vidare.

− Företaget Re:newcell, till exempel, har kommit långt i fiberåtervinning från bomull, men deras kapacitet motsvarar bara någon promille av den potentiella efterfrågan. Med det skriande behovet av att vända CO2-utsläppstrenden behövs betydligt fler innovationer och lösningar, säger Joel Arnoldsson.